Mattias Jansson

Skolan och framför allt skolans ekonomi diskuteras mycket i Katrineholm just nu.

Idag kan vi bl.a. läsa i Katrineholms Kuriren att “Ytterligare 15 kan varslas” vilket är helt fel. Om bildningsnämnden och i förlängningen kommunfullmäktige väljer att lägga ner två skolor så innebär det beslutet att vi kan behålla mer personal, inte mindre då skolorganisationen blir effektivare och vi får mindre kringkostnader.

I förgår så fick vi rapporten från NHG som granskat hur ekonomistyrningen fungerar i vår bildningsverksamhet. En bra ekonomistyrning kännetecknas av att man har ett system som säkerställer att pengar går till det de är avsedda för inom givna ekonomiska ramar. Det fungerar inte i vår skolverksamhet idag. Därför kan vi inte garantera att mer pengar ger en bättre verksamhet.

Jag har därför bett de förtroendevalda att vi ska få ordning på detta innan de tar pengar från annan verksamhet och lägger in i skolverksamheten i Katrineholm. Bakgrunden till det är att vi redan idag satsar mycket pengar i relation till andra i skolan i Katrineholm, men får ut väldigt lite resultat.

Rapporten, som finns i sin helhet nedan kan sammanfattas med

• Katrineholms skolor har höga personalkostnader
• Antal medarbetare har inte minskat i samma takt som antalet barn/elever de senaste åren
• På enhets- och verksamhetsnivå har vi som det verkar varierande gruppstorlekar och ojämnt antal undervisningstimmar per lärare

20120424 Utvecklad Ekonomistyrning – Bildningsforvaltningen Katrineholm

Några noteringar till rapporten i sin helhet.

Kommunen måste se att vi numera med fler utövare har två separata roller. Dels som systemansvarig för alla barn och ungdomars skolgång och dels som utövare av verksamhet i egen regi. Detta kan verka självklart, men vi har varit vana att ha denna verksamhet hos oss själva vilket hela tiden gett möjlighet att styra direkt i verksamheten. Det kan och ska vi inte göra längre. Det ställer nya krav på oss framförallt när det gäller att bygga upp tydliga styrmekanismer för volymbaserad budget och styrning genom uppföljning.

Katrineholm har en väldigt hög kostnad för det låga pedagogiska resultat som nås. I den senaste rapporten om öppna jämförelser förstärks detta ytterligare. Om sambandet mellan insatta pengar och resultat var tydligt så skulle alla dessa 290 kommuner (pluttar ovan) var i ett band från nedre vänstra hörnet till det övre högra. Så är inte fallet. Om vi hade en effektivitet som i ex. Täby nere till höger så skulle vi ha 60 miljoner i lägre kostnader och 50% bättre resultat.

2011 hade vi en negativ avvikelse från budget på 3,6% på gymnasiet och 2,5% på grundskolan. När ekonomistyrningen fungerar ska avvikelsen vara högst 0,5%.

Det vi gör nu är att vi ordnar detta. Det kommer att innebära en bättre skola för våra barn och ungdomar.

…och åter – Katrineholms kommun sparar inte in på barnen. Kostnaden per barn är densamma – men barnen är färre.